Min Spelhistoria

Det hela började med att min bästa kompis fick ett Nintendo Entertainment System som jag fick provpsela. Det tog inte många sekunder innan jag var helt fast. Det var inte just Mario som fick mig fast utan till en början spelade vi mest Ice Climbers och ProAm Racing. I Ice Climbers kunde man spela två spelare samtidigt medan ProAm endast var singelplayerspel. Det ledde till att vi satt jättenära varandra på golvet, en av oss styrde och den andra gasade och sköt. Så gör man saker tillsammans! Tätt därefter började också en period av tjat, bönande, skrikande, gråtande och övertalande för min del. Mamma och Pappa var till slut tvungna att kasta in handduken och ge mig mitt första Nintendo. Då tog min spelkarriär fart på riktigt. Jäklar vad det spelades. Alla Mario-spelen spelades om och om igen tillsammans med en herrans massa andra spel.

mario1

Efter att ha spelat Nintendo som en galning i några år så började det ryktas om att det skulle släppas ett nytt Nintendo. Ett Super Nintendo med 16bit istället för 8 som originalet hade. Långt i förväg började jag sakta men säkert berätta för mina föräldrar att det snart började bli dags att uppdatera spelmaskinen i källaren. Super Nintendo släpptes i Sverige på sommaren 1992 och trots mina ihärdiga försök att förbereda mina föräldrar på att enheten skulle släppas så stod jag utan konsol veckorna efter att den släppts. Steg 2 i övertalningen började och jag började nu så ett frö om att jag bara skulle ha en enda julklapp under granen på julafton, och det var ett SNES. Det såg till en början mörkt ut men när vi var inne i mitten av december så började jag se en viss ändring i attityden hos mina föräldrar. Jag fortsatta så klart att ihärdigt tjata men tonade ned det hela lite. Kvällen innan julafton var jag ganska säker på att jag faktiskt skulle få ett SNES, även om jag inte var säker, så istället för att häfta fast en strumpa bredvid sängen som tomten kunde lägga ett paket i så sprang jag in i förrådet och hämtade en av familjens gamla sovsäckar som jag satte fast vid sängen, så att tomten skulle ha plats att stoppa ned det stora paketet innehållandes ett SNES.

Som alla barn vaknade jag jättetidigt på julaftonsmorgonen och med skräckblandad förtjusning tittade jag ned i sovsäcken och till min stora glädje så låg där ett stort paket. Jag kastade mig omedelbart över det och öppnade paketet och där låg mycket riktigt ett SNES. Kvällen innan hade jag burit upp familjens gamla övergivna TV till mitt rum och ställt på golvet, just in case. Ingenting skulle få förstöra den här julaftonen. Än idag, så där 20-25 år senare så tror jag att det här var min bästa julafton någonsin. Jag packade omedelbart upp mitt nya fina SNES (som jag förövrigt fortfarande har kvar) och sen började det spelas. Jag minns inte allting från dagen men jag tror att jag missade både frukosten och jullunchen. Faktum är att jag nog missade det mesta det där jullovet. Jag spelade Super Mario World, som man fick med konsolen samt Street Fighter II som jag fick på presentutdelningen efter middagen.

Det blev många spel genom åren och eftersom alla klasskamrater också hade Nintendon så lånade vi spel av varandra så att man skulle få spela så många spel som möjligt utan att behöva köpa så många själv.

Det här var i alla fall början på vad som skulle bli en lång och ihållande period av spelande.